Fan

Ibland känns det konstigt. Vill inte att det ska kännas så. Jag hatar det.
För jag vill inte tro saker. Att du är som alla andra har varit.
Vill inte heller tro att jag har gjort dig sån. Vill inte tänka på det alls.
Ändå gör jag det.
Varför?
Jo, för att jag älskar dig så mycket. För mycket. Lagom mycket. Perfekt mycket.
Varför? Jo, för att du är den perfekta. Den jag väntat på. Den jag letat efter.
Du är min själsfrände. Och att veta att det kan ta slut när som helst, gör mig orolig, och ledsen i onödan. Uscha.

Hatar att jag är så jävla svartsjuk! Minsta lilla sak, och jag tror allt möjligt. Fan!